Under gymnasiet var man rätt van vid "engagerade" lärare som skrek åt elever som inte gjorde läxan eller betedde sig oacceptabelt. Det sköna med Högskolan/universitetet är att lärarna "skiter" i om du gör läxoran eller inte, om du har frågor så varsågod och fråga och om du sitter och sover så rynkar de kanske lite på ögonbrynen och ser en aning ogillande ut men de skäller sällan ut dig (oh well, it happens but rarely). Det innebär med andra ord mycket självdisciplin vilket är min största svaghet. De anser nog att man är stor nog för att kunna veta vad som är bäst för en själv (HOST HOST).
However så fick jag lite flash backs då vi hade våran seminare lärare Mr. Damp. 90% av eleverna hade inte läst förberedelse uppgiften (och knapppast skrivit ut den heller) så vi hade med andra ord noll koll. Självklart så tappade Mr. Damp humöret och började peka ut aggresivt en efter en vad man kunde om uppgiften. Alla såg skräckslagna ut (LOL), jag bad till gud att han inte skulle peka ut mig för jag var en av dom som inte ens visste att en förberedelse uppgift existerade. Han skrek i alla fall bland annat:
- Jaha har du läst igenom uppgiften? Nehe men VAFAN!
- NÄSTA! vad kan du säga om den här uppgiften då? Jaha det var ju värdelöst
- MEN DU DÅ?
och sedan efter att ha korsförhört cirka 5 personer.
*Dunk* i katedern
- Är det någon MENING att vi fortsätter?
Som tur var så var de resterade 10% hans mönster elever som var mycket väl förberedda och hade gjort uppgiften långt innan än man visste att den existerade ens en gång. Dessa ambitiösa elever räckte först lite nervöst upp handen men sedan allt mer självsäkert då de får en mycket nöjd och formell nick från Mr. Damp.
Ja och imorrn har vi en till seminarie, hoppas vi inte har Mr. Damp för då är det kört. Jag skrev precis ut förberedelseuppgiften, och chansen att jag orkar göra den nu är 3%. Jag tillhör den lata kategorin i skolan, and I will always be.
彦
btw. Min kära bror har köpt en pepparspray till mig. Så WATCH OUT.
Efter att ha lagat mat diskat och sytt om mina byxor samt räknat lite statistik (klappar mig själv på ryggen) så satte jag mig framför datorn och dregglade efter kläder. Jag har inte köpt kläder ända sen mellandagsrean! Och det känns som om det var ett år sedan jag köpte ett plagg! Jag vill ha nya kläder! Men jag måste hålla mig till tåls fram till nästa rea period haha, för att inte tala om Hong Kong! Oj oj vad jag kommer shoppa lika a shopaholic!
Några plagg jag kollade in:
Söt kavaj!
Jag gillar såna toppar...men tyvärr så får dom mig att se ut som en liten 12-åring =___= är för kort och ser för barnslig ut.
Letat i evigheter efter en snygg kofta i ett rimligt pris!
Den här skjortan ska jag köpa så fort den blir lite billigare XD
Och så avslutar jag med ett par heta skor!
Jag vill shoppa ~ T___T
彦
Jag behöver hitta ett bra panda-reducerande medel som inte kostar snuskigt mycket. Mina panda växer och blir mörkare för varje dag som går! Nivea krämen funkade inte utan man bara inbillade sig att det hade funkat liiiiiiite, typiskt placebo effekt. Den bästa metoden är nog att gå och lägga sig tidigt vaaarje dag, men sådan lyx har inte jag. Jag har tre kurser att tänka på fram till mars!! Efter de tre tentorna så är det chill fram tills juni. Och den efter det så är det SOMMARLOV!!!! Om man ska planera ännu längre fram så vill jag helst inte vara i Sverige utan nått annat land och plugga, men vi får se hur det blir. Jag lovar att det kommer sluta med att jag blir fast i tråkiga Sverige till slut ändå - surt.
However, det är helg nu =D det vill säga chiiiill, och sen på måndag ska jag på Kinesiska II på SU. Eftersom varken Jille eller Wendy vill följa med mig så kommer jag gå helt själv >.< folk kommer titta snett på mig eftersom lektionen på måndagen är tredje sista lektionen de har. Hoppas de inte går och tror att jag är grym på kinesiska.
Anyways här är en sån där får-hund jag snackade om i det föregående inlägget.
Hunden som bor nära mig bruka skutta omkring utanför mitt fönster och man ser hur folk tittar på den, den ser ju så underlig ut! Jag har faktiskt klappat den en gång, för den sprang fram och hoppade på mig, så söt! På tal om hundar så bor det väldigt många speciella hundraser i den här trakten, bland annat en gigantisk Grand Danois och en Afghanhund som flänger rung med sin lååååånga päls. Om jag skulle skaffa hund så skulle jag skaffa mig en sån där söt vit fluffig samojed valp eller en liten rävliknande hund kommer inte ihåg hund rasen XD
så söööööööt =D
彦
- Jag skulle vilja käka lantchips oftare än vad jag gör.
- Det finns ett ögonskydd för solarium som legat och skräpat utanför våran port i en vecka.
- Jag önskar att jag hade fastare mage och smalare ben.
- Jag tycker att hotellet som ligger snett mitt emot oss är förfärligt ful, förstår inte varför alla tidningsskribenter smörar för den välkända arkitekten.
- På nätterna inbillar jag mig att folk förföljer mig.
- Det finns en ensam vit kanin med svarta ränder längsryggraden som skuttar omring utanför en restaurang nära mig varje dag.
- Jag önskar att de sålde Cream Soda här i Sverige så att jag kunde dricka det varje dag.
- Det bor ett gammalt par i vårt område som äger två hundar som ser ut som två får.
- Jag vill köpa en ny väska fastän jag köpte en för inte så länge sen.
- Jag hatar torra linser.
- Jag intalar mig själv att kaffe är godare än vad det egentligen är när jag dricker det.
- En tidningsutdelare sa "jag gillar dig" till mig idag.
- Min mus har blivit CP.
彦
Jag vaknade idag av ljuset som sipprade igenomen springorna mellan persiennerna, det måste vara det bästa sättet att vakna upp. Ljus som får dig att piggna till när man har vaknat i mörker under en alldeles för lång period. I vanliga fall brukar jag vakna och vara dötrött, fumla efter väckarklockan och halvsova i fem minuter till för att sedan vara TVUNGEN att gå upp. På tal om det, yes jag är en tidsoptimist! Tror att fem minuter är evigheter, föredrar att tolka en minut som hela 60 sekunder. Det var en morgon där allt gick ovanligt smidigt, så jag var fem minuter tidigare klar än vad jag brukar vara. Det föll mig att börja matcha skor med mina jackor när jag var i hallen för att precis gå ut för dörren...vilket resulterade att jag sprang till bussen...som vanligt.
Jag var väääldigt nära på att ta på mig mina vita gympaskor, tack och lov bestämde jag mig till slut att ha mina svarta mocka skor. Det började ju snöa när jag gick hem! Snön täckte nästan hela marken dessutom. Det var faktiskt väldigt fint, det var inget våldsamt snöfall utan snöflingorna föll mjukt och rytmiskt ner mot marken. Men har inte snön varit lite väääl för seg? Det borde inte snöa längre! Vintern har fått sin chans och sumpade den, nu vill jag ha sol och vår!
彦
I just had a little chat with my dear friend Jillein who showed me her neat study-plan for this month. Looking at her horrible plan (studying EVERYDAY non-stop, poor girl) made me realise what was awaiting for me - a real nightmare. So she has waken me up from my sweet little dream where I just let the days pass by and not doing what I ought to do.
Back to the cruel reality T___T
Jag vet att jag skrev för inte särskilt länge sedan. Men efter att ha varit på restaurangen så blev jag från ingenstans deprimerad. Jag har ingen aning om vart alla dessa känslorna kommer ifrån, men av någon konstig anledning så väller deprimerande känslorna upp just nu, på en gång till och med. Jag mår nästan illa av dem.
Från ingenstans blev himlen plötsligt gråare och tristare än vanligt. Vinden kändes ovanligt bitande kall mot min hud när jag var ute. Skorna var tyngre än vanligt att jag släpade mig fram med dom. Jag vet inte om jag inbillade mig eller inte, men det mest besynnerligaste av allt var att en kvinna i 40-års åldern gick mot mig på gatan, tittade sorgset på mig och skakade beklagligt på huvudet. Jag undrar varför hon gjorde det, kunde hon läsa av mitt ansikte hur jag mådde? Jag som brukar vara så bra på att dölja mina känslor... eller så såg jag i syne bara.
Allt runt om mig tycks ha blivit svart, allt jag rör vid och tittar på verkar bli smittade av mig och se eländiga och sorgsna ut. Saker och ting snurrar runt i mitt huvudet, osammanhängande. Min hjärna är för tillfället ur funktion och tappat förmågan att koppla ihop saker och ting. Allt är i en jävla stor smet i mitt huvud. Jag hoppas verkligen att det går över snart....
Paus
Det är verkligen hopplöst för mig, ingen verkar vilja anställa mig! Jag har sammanlagt delat ut 7 CV:n varav en av dessa ställena så har jag lyckats prata lite grann med butikschegen.
Men ingen har hört av sig ännu
Hur ska man göra egentligen? Alla påstår att man ska besöka butikerna regelbundet och vara en pain in the ass och tjata fram ett jobb. Idag försökte jag lyda rådet och sprang till MQ affären vid Pub och bad om att prata med Butikschefen:
Jag: Hejsan jag undrar bara om butikschefen är inne?
Säljaren: Eehh vad gäller det för något?
Jag: ...Jo jag lämnade in mitt CV här för några dagar sedan, jag undrar bara om ni har kollat på det och om ni behöver anställa någon...?
Säljaren: Mjaa min chef går ju igenom CV:n regelbundet så om hon kommer nog ringa om det blir något *Ler mekaniskt*
Jag: Jaha...okej, men tack ändå *ler ansträngt*
Varför ska det vara så svårt att söka jobb....
Kinesisk Nyår!
Råttans år firades i förr går på Östasiatiska museet. Det var rätt mycket folk iår med men jag har en känsla av att det var mer förra året - det var för mycket folk förra året! Det tog evigheter att ta sig igenom folkmassan. Det förvånar mig inte att det var lite färre folk iår, vädret sög riktigt hårt. Det hade varit okej om det snöade fint och lugnt då vita små snöflingor singlar ner från himlen. I lördags var det bara grått och svin kallt, dessutom så regnade det ett tag. Senare på dan var det snöstorm, kändes som att vinden tog tag i mig och försökte slita bort mig från marken och så såg jag knappt något! Bara en massa vita fläckar som blåstes rakt på mitt ansikte! Som tur var kom Jill & company and rescued me with a silver car (visst låter det lite Harry Potter-aktigt?)
Hur som helst, det var tur att vi hade våran lilla kläduppvisning innomhus i alla fall. Det gick bättre iår i med att jag hade tillgång till stereoanläggning och mikrofon (förstår inte HUR de kunde ha missat det förra året). Jag måste säga att jag är väldigt stolt över mina modeller =D de var duktiga och lyckades hålla in sitt skratt på scenen. Det var lite diskussioner kring våra stiliga kinesiska huvudbonader, vissa var lite skeptiska över dom - har verkligen de olika minoritetsgrupper i kina sådana hattar?
Svar: Ja!
Bevis: TADA!!
Yes Yi Zu männen har en sån där stilig huvudbonad, resembles den indiska hatten. Okej? Så då var det avklarat!
Citerat:
X: Vad kan man äta på Taco Bar?
Y: Tacos kanske??
新年快乐
Posts
