Colie's corner

Jag skojar inte, min persika paj blev god! Jag må vara en total failure i det asiatiska köket men jag kan åtminstone baka :D

(Okej jag vet att smulpaj är typ världens enklaste paj man kan baka)



Det var slut på vetemjöl i hemmet så jag använde 2dl havregryn och 1dl vetemjöl. Mamma var faktiskt väldigt skeptisk i början, men hon tyckte den var jätte god efteråt - HA! ^__^


彦

Att köpa kalender har alltid varit en stor händelse innan skolstarten (förutom under gymnasietiden då jag snålade med gratis kalendrar som de delade ut - med rabattkuponger dessutom!). Inte för stor, inte för liten, inte för plottrig men inte heller för banal. Och ABSOLUT inte köpa likadan kalender som ens kompis (en outtalad regel i grundskolan).

Liksom alla andra skolelever/studenter har jag alltid med mycket omsorg valt ut en trogen kompanjon som skall leva/lida med en under ett helt skolår. Däremot har jag inte riktigt uppfyllt det faktiska syftet med att ha en kalender - att dokumentera alla viktiga händelser under ens skoltid. Alla mina tjejkompisar har alltid haft mycket välorganiserade kalendrar skriven och fint dekorerade med färgpennor. Jag försöker alltid i början, men den fina skrivstilen i olika färger under augusti slutar med kråkfötter skriven med blyerts för de resterande månaderna. Ibland kan jag inte ens läsa det jag själv har skrivit.


Hur som helst! Efter en mycket ångest-framkallande skolstart stack jag till Åhléns för att köpa min kalender. Istället för en tråkig (men praktisk) genomskinlig plastkalender (som å andra sidan tål mycket slag och slit) köpte jag en petit och flashig blåbärslila kalender i hårt papp. Jag är helt kär i den. Hoppas verkligen att den håller sig fin under åtminstone 10 månader. Efter köpet blev jag även beslutsam över att för en gångs skull dokumentera alla viktiga skolrelaterade händelser i kalendern. So I did.

Resultat: Horrified.

Huuuuuuur kan man ha sååååå mycket att göra under en termin?? Hur ska lilla jag hinna med allt?! Första tanken som slog mig var: Varför prackar de på oss så jäkla mycket den här terminen? Är det för att det är sista året? Men efter en minut föll det mig att vi har nog haft en lika jobbig termin under ettan och tvåan. Skillnaden nu är att jag faktiskt SKRIVER NER allt. Innan hade det alltid varit sista minuten kolla på skolwebben vad som skulle lämnas in. Nu skriver jag även ner vilka kapitel i kurs böckerna man bör ha läst inför varje vecka. Ja pedagogiskt sätt var nog böckerna ämnade till att läsas regelbundet under terminen - inte plöja igenom dem ett- två veckor innan tentan. Fast nu har vi ett litteratur test den 18/9 i Management kursen för att tvinga oss läsa två feta böcker i förväg.


Vad är egentligen bäst, att inse eller inte inse?

I dunno, I'm just so shocked.



彦

Jag vet att det sägs vara normalt att tappa 100 hårstrån per dag. Men antalet hårstrån jag tappar varje gång jag tvättar mitt hår är ändå skrämmande! En gång stod jag till och med i duschen och började räkna alla hårstrån jag hade tappat och kom fram till ca 40st!!! Jag vet inte om det är på grund av faktumet att jag aldrig borstar mitt hår (just can't be bothered) så att det har samlat ihop en bunt med lösa hårstrån intrasslade på huvudet, men det är fortfarande oroväckande!

Jag menar, tänk om jag börjar bli tunnhårig!! Det känns faktiskt att jag har fått tunnare hår! (mamma tror att jag inbillar mig) Omg jag borde leta upp någon hårspray som ska stimulera hårväxt - innan det är försent. Det är ju bättre att behandla det tidigt än när skadan redan har börjat ske!


T__T



彦

En helt vanlig tisdagskväll zappade jag uttråkat framför tv:n och plötsligt fastnade jag på kanal fem som visade en dokumentärfilm om två tvillingar som har Savant syndrome. Denna "sjukdom" uppstår då en person har en sorts störning i hjärnan som gör denne extremt talangfull inom vissa områden (oftast innebär det att man har nästintill ett obegränsat minne). Dessa två tvillingar kan minnas varenda detalj av deras liv som exempel den exakta tidpunkten av en viss händelse för 6 år sedan. Tyvärr så verkar de inte kunna applicera denna talang för andra ändamål, vilket tycks vara ett mycket vanligt fenomen bland "savantaner". De har även problem med socialt samspel vilket har automatiskt lett till ett utanförskap i samhället (tyckte verkligen synd om deras släktingar och dem själva...).

Ja jag vet, I'm such a nerd, men jag kunde inte låta bli att googla på det (hahahaa google is my best friend) och hittade en snubbe vid namn Daniel Tammet som är en sk high-functioning autist savant. Jag tycker det är så fascinerande att det finns så pass geniala människor som tom överträffar "the almighty" datorn! I klippet nedan löser han talet 13/97 och kommer fram till fler decimaler än vad excel gör!
Det är helt siiiick!!



Man hör ofta att de riktigt smarta människor har svårt att umgås med "normala" människor. Inte konstigt. För dessa människor är det väl som att försöka kommunicera med en bunt med dumma apor.



彦

My phone rings with this odd number on screen 001004:

me (hesistantly): Eeer hello...?

the woman: weeei??

me: . . .

the woman: ni hui shuo zhong wen dui bu dui??

me (omg): *click*


I'm so DAMN tired of these stupid calls from China, STOP CALLING ME you're wasting my time and money (and wasting your own)!!! And how do they find my freaking swedish number in China, I just don't get it???




彦

Långsamt men säkert... men mobil har börjat strejka! NoOooOo jag har fortfarande inte hittat nån som kan ersätta dig, håll ut!


=/




Se vad jag hittade på youtube, någon kines har gjort en cover på BIG BANGS last farwell. Först och främst passar hans feminina röst inte in i en sådan danslåt, han borde stick with smöriga ballader. Oj oj Big Bangs hard core fans kommer gråta blod.



彦

Jag har ALDRIG klagat eller kommenterat när andra har gnällt, för jag vet att det har varit svårt för dig. Kluven och splittrad åt två håll. MEN det betyder inte att jag tycker det DU gör är rätt. Innerst inne så har det byggts upp ett stort berg med irritation, små händelser efter händelse, utan att jag själv ens en gång visste om det - förrän idag.

Det var idag jag insåg vad som hade skett under dessa år. Och det var denna sista droppe som fick mig att ilskna till - en obehaglig känsla. Jag är arg. Aldrig har jag ifrågasatt din angelägenhet förrän nu. Det är du som har tänt lågan, du har ingen annan att skylla på förutom dig själv.





彦