Bestämde mig för att ta tag i min kondition idag, så jag drog på ett par jogging brallor - i med hörlurarna och sprang ut till promenadslingan nere vid vattnet.
Jag KÄMPADE faktiskt, under hela joggingturen fanns det en röst som hela tiden taggade och övertalade mig "liiite till bara, jogga fram till trädet där borta! GO GO GO!". Så länge jag var i gång och sprang var det okej, hade lite håll och det kändes en aning tungt vid brösten - men det var bearable.
Sprang i 25 min (plus en minuts power walk när det gjorde för ont i magen), upp för alla trapporna och stannade vid porten, DÅ
PANG det svartnades för ögonen i nån sekund, öronen bultade av smärta kombinerat med huvudvärk och yrsel (syrebrist I guess, mitt hjärta verkar inte göra sitt jobb tillräckligt bra) och jag fick en äcklig slembildning i halsen - ew. Jag lyckades i alla fall släpa upp mig till lägenheten och kollapsade sen på golvet - låg där död i kanske 10 minuter.
ORSAK: Vätskebrist + OTROLIG otränad, mår bra nu efter att ha hällt i mig en Cola.
Detta händer mig varje gång jag joggar för första gången på länge, det värsta är att jag inser inte var min kropps gräns ligger förrän jag stannar upp och kroppen protesterar. Måste nog ta det lugnare i början, min kropp är trots allt en deg boll och behöver tid att komma i form.
彦
Categories:
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Posts
hahaha en cola kanske inte var det bästa XD.
du vänjjer dig snart, fortsätt! (Y)
Syftar du på kolsyra eller? Jag tror faktiskt inte kolsyra är så dåligt för kroppen som vissa påstår.