Colie's corner

Det var en liten indicent under min tenta period. En plågoande (telefonföräljare) hade ringt hos miljontals gånger för att övertala min pappa att byta elbolag. Efter att ha sagt nej flera gånger sa pappa till slut för att få honom att sluta ringa, att skicka direkt reklam till oss för att vi ska kunna bestämma oss i lugn och ro.

Ja efter några dagar fick vi det och, too bad, vi var INTE intresserade. Men telefonförsäljaren gav inte upp och fortsatte att telefontrakassera oss...

so to the climax:

En mycket grå och ful dag under min tenta period ringde denna man hem till oss igen alltså. Jag var på dålig humör, stressad och hade ont i huvudet... så hör jag pappa prata med den där mannen i flera minuter för att telefonförsäljaren ville inte lägga på. När min pappa sa till slut : Vad försöker du göra? Tvingar du mig eller? Jag är inte intresserad...

EXAKT DÅ flammade jag upp, det var liksom, på droppen på allt....och när jag säger allt menar jag ALLT. Jag rusade ut grep tag i telefon från pappas hand och sa: Kan ni sluta ringa till oss??? Vi vill inte ha ert jäkla erbjudande! Jag tycker inte att ni ska utnyttja min pappas dåliga svenska till eran fördel!

Ja telefonförsäljaren blev självklart inte glad och sa: aah jag tycker att vi ska vårda språket lite...

Och det är lite blandade känslor här för jag ångrar att jag svor åt honom, men inte att jag sa åt honom för han använde sig utav fula trix. Men jag fick faktiskt lite skuldkänslor, har aldrig svurit åt någon sådär sen jag gick i sjuan....shame on me


confession end


彦